en bit ur projekt

bryter ner bit för bit, en kroppsdel efter den andra
tills jag ligger utspridd på köksgolvet och kastar tårar
under mattan, i diskhornet För någon säger:
din rygg är full av blåmärken
jag svarar, att jag samlar dom
längs med ryggraden
för man kan inte se
baksidan
av sin bröstkorg
jag menar att du borde lämna mig
Kommentarer
Trackback