en daniel och en vårglass saknas
sitter ute i vårsolen och njuter av den saknade värmen. försöker skriva klart en suddig novell. den är svår och jag antar att det är jag som gör den det. tur att jag har min fina vän som klara som ger kritik och visar hur orden ska stavas. det luktar sommar och jag njuter av den torra asfalten. jag älskar torr asfalt. saknar en kopp te eller varför inte ett glas vin. och en cigg. mitt hjärta slår och jag önskar mig en festival i födelsedagspresent. tjugo år. jag kommer aldrig bli vuxen.
Flyg fågel, flyg
Spyr till melodifestivalen och tröstäter små godsaker. Ikväll gräver jag ner mig under täcket och drömmer om små fåglar. Huvudet värker av sjukdomen baksmälla, och sömnen smyger sig sakta fram bakom hörnet. Igår firade vi våran vän klara som fyllde 20, massa vin och sötcider. En lista med musik från kloka huvuden som bidrog till fjärilar i magen. Fina damer och herrar, många kramar och en del blåmärken. Snart är det dags för natten, eller så kanske natten är klar för mig. Och om jag vill så kanske jag kan flyga. Flyg fågel, flyg.
en natt utan sömn och andetag.
Jag somnar aldrig, och det cirkulerar förvirrande tankar inuti mig. Jag har glömt av vem jag är, går i en dimma. Han bredvid drömmer redan och jag vet inte riktigt vart jag befinner mig. Hans djupa andetag får mig att fundera, sover han så djupt så att jag kan smyga upp för att dricka ett glas vatten? och sedan sätta mig i köket och se ut över trädkronorna? svaret förblir ett frågetecken. Halsen skriker. Det är ett rop på hjälp och jag hör inte musiken som jag spelar. Ser ut över rummets vita väggar, för vitt för min smak. Så rent och torrt, ingen personlighet: Det finns ingen själ och ingen magi.
Min novell bleknar bort. Hemligheten är att det ska finnas en melodi i det man läser, det måste finnas en melodi. Vilket det här tomma inlägget saknar. Hänvisar er till mina vänner. (ni får läsa era egna tankar istället)
