the story.

Det börjar i låren. Det är låren som öppnar osäkerhetens dörr. Smygandes, och i månskenet förgör hon allt som lever. Under natten. Äter hon upp mig. Hon cyklar förbi vaderna, parraellt med tyngdkraften. Söker upp massans jordnärmaste kroppsdelar, en liten omskrets på 38. Hon lämnar ett brev om ensamhet samtidigt som läsarens händer domnar bort, hon är en flicka som föddes med ondska. Fortsätter på vägen över magen där den första uppförbaken äger rum. Kliver av cykeln, tappar en knapp (ett bevis.) Det är fortfarande natt och egentligen kan man drömma om en verklighet. (som kommer att inträffa eller som redan har inträffat) Hon sätter sig och vilar. Vidgar sina vyer och ser blott en skylt. Hon väljer att passera till höger. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0