ångest i en människas kropp

kastar döda flugor på vattenytan
och krossar de bruna sniglarna
under mig
jag förbarmar mig över de vilsna
men ledsna ögonblicken, dricker
tårarna som jordgubbssaft
en dag ska jag belöna mig,
belöna mig och ångra på samma
gång
för de döda flugorna och de
krossade sniglarna lever inte längre
jag dödade dem och jag kommer
att ångra, ångra och förbarma
och mina tårar kommer belöna mig
en annan dag

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0