.

Över mig bleknar molnens kontraster parradellt med min tystnad. Mitt hjärta slår i tvekandens tecken och instinkten om förtvivlan söker sig emot mig. Jag står där med slutna ögon och låter mig träffas av tårar från himlen. Förvirrad och besegrad begraver jag mina pratbubblor i ögonblickets stund och därför minns jag under vissa omständigheter ingenting, bara samtal från en vän- min vän (n)