.

Jag cyklar genom betongsamhälle. På dom löv som redan dött. Förmultnat. På dom löv som tynat bort. Och jag trampar fortare tills jag somnar i badkaret. Faller in och ruttnar, låter vattnet tränga in och trampa på mig
medan jag sover

och när jag vaknar är jag beblandad
be-blandad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0