.

1. Jag hör dem viska om dig på andra sidan väggen. Jag hör dig andas och jag vet vad du gör fast du inte talar om det för mig. Jag hör när du kommer och jag håller för öronen när du åker. Jag raderar mig själv. Plockar bort en pusselbit för varje dag som går i hopp om att kunna pussla ihop en annan bild så småningom. Jag låtsas att le när jag hellre vill gråta och jag låter mig gråta när jag hellre vill skratta. Du finns överallt. Du lever i mig. 

2. Jag skriver hemliga patetiska brev till mig själv. Försöker förstå hur jag tänker. Det kanske kändes bara när jag skrev dem. Men nu vill jag inte öppna brevet från det förflutna som jag i några månaders tid har försökt att stänga. Jag ska inte tacka, jag ska inte heller ta farväl. Och nu ska jag inte heller erkänna. Jag ska ljuga. Jag ska tala sanning. 

3. Ibland.