Mera poesiväggar åt folket.

Det är sant!
Man skriver som mestbäst när man är deprimerad. Något jag alltid har förundrat. Är jag det & jag är jag? Oj, det där blev knasigt. Jag skulle skrivit "vem är jag?" och det blev "jag är jag?" Vad betyder det?

Jag tänker men skriver ner något helt annat? Jag tror mig veta att jag är jag utan som helst funderigar till vem jag är. Det är nog det denna bloggen går ut på. Att försöka hitta en fokus och en insperation till vem jag är. Sry elias! Är jag deprimerad? Har jag stora fötter? Har jag gröna ögon? Ska jag ha converse? Ni ser (eller vilka ni) jag får ingen konsentration på vad det är jag vill få ut. Bara massa jobbiga tankar som bubblar upp.
      Men det som jag ville blogga upp idag var varför jag skapade en blogg utan läsare. d e p r i m i t i o n ? nejdå. Bara en aning risig. En försök om att lägga allt på hyllan, eller vill jag det? Livet blir så mkt roligare utan massa hyllor och garderober. Mera poesiväggar åt folket. Jag håller på att fylla en själv, tror det är en bra sysselsättning om natten. Se mina tankebubblor i bokstäver även ifall man har ett långtidsminne.

Nu är det kväll. Vännerna vill få med mig till parrtyt i skogen. Jag vill men min inre röst sägar att jag ska ha mitt straff & jag vet att jag kommer att ångra mig. Och jag är ofrivilligt kär. Hemligt förälskad som en liten sak som inte finns. Jag har inget straff men min kropp säger att jag ska ha en trist kväll. Men vad sa min morgon? "en impuls kväll" ser ni var malou ändrar sig med timmarna. Nu vill dolly ha en trist kväll med godis. Men efter en framtid längtar hon till discokulan. Jo, jag behöver skriva av mig för vem ska jag prata med. Hittar ingen som är min spegelbild & ingen som håller det man anförtror. Ja jag är hemligt förälskad! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0